Free yourself from the fear of failing

I read somewhere “When you have an idea you must act on it.” and it has stayed on my mind since then. I don’t think human beings fail to follow their inspiration because of laziness, I think it’s fear. As negative and boring being lazy sounds we still admit to it all the time. We don’t admit to our fear of failing very often. And I think it should be talked about. 

The fear of failing is stronger than most fears, at least for me. It’s constantly nagging inside your head because daily you face challenges and you have to make decisions. Fear can be an in-avoidable feeling you have to carry with you every day. And it’s your job to find out if the fear is the kind that needs to be approached and nurtured or the kind that you need to stay away from. I am talking about fear of writing a book because you’re scared of it not getting published versus fear of something that is truly harmful to you.  

To fail is not to fail. To fail is to learn. We need to wrap our heads around that. It’s because of trial and error and endless hours of practicing or studying the top is at the top. Time, hard work, willingness to fail, loose and make sacrifices plus a little luck is what I think is the recipe to what we consider success. We all want that but not all of us are willing to do what it takes. I hate to break it to you but, there are no shortcuts.  

I am doing something that scares me immensely right now. Something I have never done before. And within the short period of time this project has been going on I have been wanting to quit 18465 times. And I still want to sometimes. To quit would be so much easier than to face this fear everyday. The fear of failing. But there is a fire within me that won’t let me stop, it’s burning stronger than the fear. Is that fire a sign that you are going the right way? 

I am not writing this because I have all the answers, I’m writing cause I have more questions. The more I learn the more I realize that I don’t know anything. That there are no answers, you make up your own. And it is simultaneously terrifying and deliberating. 

When fear knocks on your door, open it. Ask why it’s there instead of turning your back on it. Figure out how and why and if. Embrace the uncomfortable until it’s not uncomfortable anymore. One fear at a time. 

Jag läste någonstans “När du har en idé så måste du agera”. Och den meningen har fastnat i mitt huvud sen dess. Jag tror inte människor misslyckas med att följa sin inspiration för att de är lata, jag tror det är rädsla. Så negativt och tråkigt som att vara lat låter så är det ändå något vi erkänner hela tiden. Vi erkänner inte vår rädsla för att misslyckas speciellt ofta. Och det tror jag vi borde prata om.

Rädslan att misslyckas är starkare än andra rädslor, åtminstone för mig. Det är en konstant känsla för dagligen måste vi ta beslut och agera. Rädsla kan vara en oundviklig känsla som du bär med dig varje dag. Och det är ditt jobb att lista ut om rädslan är av den sort att du borde närma dig och omfamna den eller rädsla för att du borde hålla dig undan. Jag menar rädsla för att misslyckas jämfört med rädsla för att någonting är direkt farligt för dig. 

Att misslyckas är inte att misslyckas, att misslyckas är att lära sig. Vi måste lära oss det. Det är på grund av konstanta försök och misslyckanden och timmar av träning som gör att vissa är på toppen. Tid, hård arbete, mod att misslyckas eller förlora kombinerat med uppoffringar och lite tur är vad jag tror är receptet till framgång. Alla vill nå framgång men alla vill inte göra var som krävs. Jag hatar att säga det men, det finns inga genvägar. 

Jag håller på med ett projekt som verkligen skrämmer mig nu. Någonting som jag aldrig har gjort innan. Och under den korta tiden jag har varit aktiv med projektet har jag velat sluta 18465 gånger. Och ibland vill jag fortfarande sluta. Att ge upp är så mycket lättare än att hantera rädslan varje dag. Rädslan att misslyckas. Men det finns en eld i mig som inte låter mig sluta, den brinner starkare än rädslan. Är den elden en ledtråd att du är på rätt spår?

Jag skriver inte detta för att jag har alla svar, jag skriver för att jag fortfarande har frågor. Ju mer jag lär mig desto mer inser jag att jag inte vet något alls. Att det inte finns några svar, du skapar dina egna. Och det är skrämmande och friande samtidigt. 

När rädsla knackar på din dörr, öppna den. Fråga varför den är där istället för att vända ryggen till. Lista ut hur, varför och om. Omfamna det som skrämmer dig tills det inte skrämmer dig längre. En rädsla i taget. 

Photographer: Meng Johnson

Go your own way, all the way

Have you ever felt that you’re supposed to act a certain way because of other people’s perception of you? I think this is normal in our society especially when we are younger. We also have a natural desire to fit in and belong. But have you ever felt that you are supposed to be more specific or clear with “who you are” so people can more easily understand you? This is where it gets tricky. I used to feel that I had to “make up my mind” about who I was so I could easier explain myself to others.

Human beings are so much more complex than that. So what if people don’t understand you? That’s not your problem and it’s not your responsibility to explain. You can be anything you want, you can be all of it. I am Swedish and Chilean, Caucasian and Latina. I listen to hiphop but I’m a trained ballet dancer. I’m naturally shy but I can be very outgoing. I’m very laid back but can be intense. I’m funny and serious. I’m a clean eater who loves chocolate. I like to stay home but I like partying. I’m patient but I can be incredibly impatient.

That’s me and I embrace every part of myself. I am not a person who’s easy to understand. I don’t think anyone is. Deal with it.

Har du någonsin känt att du borde vara något specifikt eller agera på ett visst sätt så folk förstår dig? Jag tror detta är normalt i samhället, speciellt när vi är yngre. Vi har också en naturlig vilja att passa in och höra till. Men har du någonsin känt att du borde göra dig själv en enklare person så att fler kan förstå dig? Här blir det klurigt. Jag brukade känna att jag måste vara specifik i vad jag gillar och hur jag är för att göra det lättare för andra att förstå.

Men människor är så mycket mer komplicerade än det. Vem bryr sig om inte folk förstår dig? Det är inte ditt problem eller ditt ansvar att förklara dig själv. Du kan vara vad du vill, och allt du vill. Jag är svensk och chilenare, vit och latina. Jag lyssnar på hiphop men jag är en balettdansare. Jag är blyg men jag kan vara väldigt utåtriktad. Jag är rätt lugn men kan vara dramatisk. Jag är rolig men seriös. Jag äter nyttigt men älskar choklad. Jag tycker om att vara hemma men också att festa. Jag är tålmodig men kan var extremt otålig.

Detta är jag och jag välkomnar alla delar av mig själv. Jag är inte en person som är lätt att förstå sig på. Jag tror inte någon är det egentligen. Jag är en människa och därför är jag komplicerad. Deal with it.

Goals

Goals are to be made in every aspect of your life. Have your goals set career wise, relationship wise, in your workout and your diet. Short term and long term goals. I used to feel overwhelmed and stressed about goal setting in other fields than my career, because the things I was chasing in my career were so big. But you’re gonna eat and work out no matter what right? Exactly. So make the most out of everything you do by setting achievable goals for yourself. My goal was to run seven miles or more today, and I did. Check! On to the next goal. 

Målsättning borde finnas överallt i ditt liv. Ha dina mål satta när det gäller karriär, relationer, träning och kost. Långsiktiga och kortsiktiga mål. Jag brukade känna mig överväldigad av att sätta mål när det gällde annat än min karriär, för mina mål att uppnå när det gällde karriären var så stora. Men du kommer att äta och träna oavsett eller hur? Exakt. Så få ut så mycket du kan ur allt du gör i ditt liv genom att sätta mål du kan uppnå för dig själv. Mitt mål var att springa över en mil idag, och det gjorde jag. Check! Dags att tackla nästa mål. 
  

Do what’s right for you

For a long time I listened too much to other people’s opinions on how to live my life. It could be anything from what clothes to wear, what music to listen to and what time I should go to bed and get up.

As I got older and more confident I realized that the “advice” people were giving me were really their personal opinions. They were trying to put me on to what worked for them. Which doesn’t have to come from a bad place or a place of wanting to change me. But still. We are all different.

 I know for a fact that I am an night owl. Trust me, a big part of my life I was up at 6.30am to be on ballet class at 8am and it never got easier. No matter if I went to bed a decent time I was still exhausted and couldn’t function to my highest potential mentally or physically until after 10am. 

But after 9PM, then I’m on a roll! I can get so many things done, I multitask better, my energy is more focused and physically I’m stronger and more energized. This goes on until I get tired anytime between 2am and 4am. 

Granted, a 9-5 is nothing for me. And that’s okay! That’s not what I’m cut out to do either way. I get SO MUCH DONE at night, without distractions from my phone and social media. It really is the best time for me to be productive. Of course, when I have an early call time for a photo shoot or film shoot, I got to bed earlier. But you better believe that when I don’t have anything early the next day I stay up as long as I get things done. 

What I’m trying to say is, you don’t have to listen to what people tell you to do. Figure yourself out, try different things and do what’s right for you. This goes for all aspects in life. 

I flera år lyssnade jag alltför mycket på andra människor hur jag skulle leva mitt liv. Det kunde vara allt från hur jag skulle klä mig, vilken musik jag skulle lyssna på och vilken tid jag skulle gå upp och gå och lägga mig. 

När jag blev äldre och hade ökat självförtroende började jag förstå att de här “tipsen” var faktiskt andras åsikter. De försökte få mig att göra det som fungerade för dem. Det behövde inte behöva vara på ett negativt sätt eller kritiskt mot mina val men ändå. Alla är olika. 

Till exempel, jag vet nu att jag är en nattuggla. Tro mig, i flera år var jag tvungen att gå och upp halv sju på morgonen för att vara redo för balett lektion kl åtta. Och det blev aldrig lättare! Det spelade ingen roll när jag gick och la mig jag kunde inte mentalt och fysiskt prestera mitt bästa förrän efter tio på morgonen. 

Men efter nio på kvällen, då jävlar är jag på G! Jag får så mycket mer gjort, jag kan göra flera saker samtidigt och min energi är mer fokuserad. Denna energi spurten håller i sig till mellan två och fyra på morgonen. 

Obviously, ett 9-5 jobb är inget för mig. (Det finns många olika anledningar till detta dock) Och det är okej! Jag är inte menad för ett 9-5 ändå. Jag får SÅ MYCKET gjort på kvällen, utan distraktioner från min telefon eller social media. Det är verkligen den tiden jag är mest produktiv. Såklart, har jag en tidig calltime för en plåtning eller filminspelning lägger jag mig i tid för att kunna gå upp i tid. Men så fort jag inte har tidiga morgnar längre är det tillbaka till uggle tider. 

Vad jag försöker säga är, du behöver inte lyssna på folks åsikter om hur du ska leva. Prova olika sätt tills du hittar det som är rätt för dig. Detta gäller i alla delar av livet. Det finns en anledning till att vi säger MITT liv. 

   
 

Known for taking chances

I spent a lot of time in my head lately, but always looking out. And I find a lot of answers on both sides. When I live in weeks of inspiration like this I realize what I am passionate about. Writing, acting, dancing and being in front of the camera. And that’s what I do with most of my time. I love living this way. Be open to everything, find the signs, follow them and see where they take you. Amazing things will happen.

I have also spent less time on the blog, as I’m sure you have noticed. I realized that the blog makes me feel uneasy sometimes. I consider myself to be a private person and it bothers me that people always know what I am up to. The main problem though is the writing, I LOVE to write. But not always about my days, my cool jobs and my auditions. My love for writing lives in poetry. And Tinasnewyork is not an outlet for that.

Tinasnewyork is going to change, but she will get better and more real. If she feels like telling you about her day, she will. If she wants to post pictures and only say a few words she will. If she is not inspired to write she won’t. You will see a more raw side of Tinasnewyork, the side of her that’s known for taking chances.

Much love,

T

Jag har spenderat mycket tid i mitt eget huvud på senaste tiden, men alltid medveten om vad som pågår runtomkring. Och jag hittar många svar både utanför och inuti. När jag är inspirerad i veckor i rad är det lätt att se var min passion ligger. Att skriva, dansa, skådespela och stå framför kameran. Och det väljer jag att spendera min tid med. Jag älskar att leva såhär. Var öppen för allt, hitta tecken, följ dem och se var du hamnar. Fantastiska saker kommer att hända.

Jag har också spenderat mindre tid på bloggen, som ni säker har märkt. Jag insåg att bloggen gör mig obekväm ibland. Jag ser mig själv som en privat person så det gör mig obekväm att folk kan ta reda på vad jag gör hela tiden. Men det största problemet är texten, jag ÄLSKAR att skriva. Men inte alltid om mina dagar, auditions och coola jobb. Min kärlek för text ligger i poesi. Och Tinasnewyork är inte platsen jag uttrycker den delen av mig.

Tinasnewyork kommer att förändras, men hon kommer bli bättre och mer äkta. Om hon vill prata om sin dag, då gör hon det. Om hon vill lägga upp bilder och bara säga några ord, då gör hon det. Om hon inte är inspirerad att skriva så kommer inte det hända. Ni kommer se en råare sida av Tinasnewyork, den sidan som är känd för att ta risker.

Much love,

T